Foto: Emelie. Detta är Lovisa i min klass! En helt underbar tjej, vi har det så kul ihop. Samma humor, haha.

Dock försökte jag på mig att göra vinjettering, men det gick ju åt skogen. Och kvalitén på bilden är inte den bästa. Jag skäms nästan, jag borde kunna detta. Aja, något får jag ju lära mig dessa fyra åren. ;)

Massa skolfolk är inne och läser bloggen. Habpersonalen, rektorn, mina lärare.. En av mina lärare kommenterade mitt förra inlägg! :)

Idag har vi haft medieproduktion på förmiddagen. Jag gick runt och fotade massa människor till Mathildas blisskarta och bilderna verkar i alla fall blivit klara och fina. Dock är det väldigt svårt att hitta alla människor, särskilt när jag bara har namnen på dem, så Jozsef kopierade en stor karta med förra årets foton på personalen. Mycket smart, tyckte han själv. Haha. Vi med i och för sig.

Jag har fått ihop en av de fyra fotokartorna nu. Skönt att känna att man kommer någonstans. Jag pratade med Mathilda också om det, jag tror det var igår. Hon fick se det och hon sa att det var bra. Det var en hon saknade, men alla som frågade henne vad hon tyckte fick till svar ”duktig” och ”fin, snygg”. När jag sen skulle gå sa hon ”tack”. Idag fick jag mail av läraren också där det stod att jag var fantastisk. Sånt blir man verkligen glad av. Att göra saker någon annan har nytta av och som de blir tacksamma för är mycket lättare att finna motivation till än att bara göra ett arbete som inte används till någonting. :)

Första badet idag också med sjukgymnasten. Fett trångt handikappomklädningsrum, det suger verkligen. Vi är några stycken som ska få plats liksom, och det går nästan inte. I vattnet var det dock bara jag och Mathilda, på slutet var jag till och med ensam. :)

Jag ”simmade” typ åtta längder (inte 25-meters, såklart) tror jag, så jag förstår ju själv varför jag är så trött nu.

Pratade med Carna sedan. Alltså det är sjukt mycket jag gått igenom egentligen. Allt från skolan till operationer och allt. De senaste åren har det ju hänt en del. Skolsituationen har ändrats oerhört mycket, till exempel. Det är först när man funderar på det som man inser hur mycket man faktiskt varit med om. Prova själv.

Och ju mer man tänker på det,
ju mer minnen poppar upp i huvudet.
Hemska, otäcka minnen.
Lukter, känslor, smaker.
Från förr.

Varma, kärleksfulla känslor.
Roliga minnen,
saker vi hittat på tillsammans.
Lukter, känslor, smaker.
Från förr.

Miljön påverkar mycket. Omgivningen formar dig och dina nära. Ni formar varandra. Så vem är egentligen jag?

Klockan: 21:35 | Kategori: Allmänt, foto, Tankar | 3 Kommentarer »