Jag är slut. Jag är helt slutkörd. Jag är så trött så att andningen är jobbig, jag orkar knappt sitta upp. Helst av allt skulle jag bara vilja falla ihop till en liten hög. Slappna av, liksom.

Lungorna har bråkat några dagar, jag är trött och jag saknar ventilatorn. Det brukar vara ett dåligt tecken. Alla är sjuka runt omkring mig, många går i skolan trots att de är väldigt förkylda.

Jag känner mig lite halvt sådär, men jag vill verkligen inte behöva stanna hemma. Jag vill inte missa. Jag vill orka. Jag vill inte behöva stanna hemma för detta. Ett alternativ är att ta med ventilatorn till skolan och pausa emellanåt, men helst vill jag inte se att jag använder den dagtid. Det känns som att jag är sämre då och den tanken är inte kul.

Hur många 16-åringar ska behöva planera sina dagar utifrån andning? Hur många behöver fundera på om de om ett antal år inte kommer klara att andas själv? Hur många koncentrerar sig till 100% och spänner hela kroppen för att lyfta en hand? Hur många planerar dagarna utifrån vilka som kan assistera? Hur många tänker tankarna; ”Hur är toaletten? Är det trappor in? Vem ska jag ha med mig?” när man blir bjuden på en fest?

Jag återkommer till detta när jag är piggare.

Klockan: 21:47 | Kategori: Allmänt | 7 Kommentarer »