Där skulle jag vilja vara igen. På rätt sida av tågstationen. Jag vill känna fjärilarna i magen, jag vill skratta så där bubblande nervöst. Jag vill vänta på en fin vän som jag längtar så mycket efter att en minut känns som en evighet. Ja, det är verkligen så stort för mig. Det är något av det bästa jag vet.
Just i denna stund träffas Filip och Tobias. Filip tog tåget upp mot Norrköping och Skärblacka strax efter lunch och nu har han nästan precis anlänt hos Tobias. Jag är avundsjuk, så avundsjuk! Samtidigt är jag ju glad för deras skull. De är värda det. Men, jag vill också! Filip träffar jag ju så gott som varje dag i skolan, men Tobias har jag bara träffat en gång. Han är min absolut bästa killkompis och jag tycker uppriktigt sagt synd om er som inte känner honom.
Dessutom minns jag delar av mina drömmar i natt väldigt väl. Jag träffade Tobias. Jag minns inte riktigt hur & när, men jag minns att vi körde upp bredvid varandra så nära vi kunde (& det var inte lätt!) och kramade varandra så länge att jag trodde att jag aldrig skulle komma därifrån. Eller bara kändes det som en evighet. (Givetvis en kompiskram, kom inte och tro något annat.) Drömmen gjorde ju inte det hela lättare direkt.
De har sagt att de ska vara inne på msn ikväll/inatt, och Vicki ska därför sova här och vi ska vara med. Två tredjedelar av vårt fina SMA-gäng är samlat. Och här sitter jag. :(
Sjukt tacksam över att Vicki kommer. Ikväll ska vi dricka apelsinjuice, göra läxor, titta på barnfilm med Eddie och bara njuta av livet. Eller, jag hoppas hon går med på den idén i alla fall.
Dagen har förövrigt varit bra och mysig. Jag har tittat på Prison Break med brorsorna i omgångar, varit ute med Eddie och Junior, och varit en supersnäll storasyster som delat med sig av sina allra sista chips. Men inte har det varit tyst här. Småbråk hela tiden, men inte alls några seriösa utan alltid på skoj. Sällan det är så, men jag klagar inte. De är så kärleksfulla, så, idag. :)
Vad sägs om ett glas apelsinjuice, en unge att göra läxa med och skratt med en fin vän? Ja, tack, och hejdå bloggen.
Klockan: 18:36 | Kategori: Allmänt, foto | 4 Kommentarer »
Vi sitter här nu :P
men det gör inte du än…
xD
Vilken jättejättefin bild på dig Emma.
Det är nog något av det allra mest underbara, just då när man är alldeles precis nära det som man har längtat efter. Så långsamt som tiden går då borde den även göra under tiden man får ha personen eller stunden hos sig.
KRAM
Hej Emma! Men det är kul för Tobias och Filip att träffas. Jag kan förstå att du saknar Tobias. Vad skönt att allt är lungt i Bromölla. Ha det så bra. Kram Moa.
Visst är det underbart härligt med sådana där vänner!!!
//KRAM