Jag kallar jämt Eddie och Junior för mina bröder. Det känns inte konstigt. Samtidigt vet jag ju innerst inne att vi inte har några som helst biologiska band. Men starka kärleksband – det har vi!
Behöver man ha biologiska band för att räknas som syskon? Om inte; ska man kalla adopterade syskon också för låtsassyskon eller bonussyskon?
I viktigare sammanhang nämner jag givetvis att jag har en biologisk bror och att de andra är bonusbröder (ja, det ordet gillar jag bäst), men jag gör nog ingen egentlig skillnad på dem i det vardagliga livet. Klart att Daniel och jag har en helt annan relation, men det beror ju mycket på att vi växt upp tillsammans och att vi helt enkelt umgås på ett annat sätt. Och han är tonåring.
Jag säger att Eddie och Junior är mina lillebröder. Det är de ju. Vi bor i samma hus, älskar varandra som syskon. Vi lever som syskon.
För mig känns det som att jag har tre syskon. Inte för att utesluta någon eller några, men vissa träffar jag en gång i halvåret, vissa en gång om året och vissa har jag aldrig träffat. De är barn som har biologiska band med mina föräldrars sambos, men de är inte mina syskon så länge vi inte har en syskonrelation.
Jag älskar mina tre syskon. Mina tre lillebröder. Och jag har talat om för dem att de aldrig ska glömma det!
Klockan: 13:38 | Kategori: Allmänt, Åsikter, Tankar | 2 Kommentarer »
Kul att du har låtsas syskon, för Eddie och Junior är ju inte dina riktiga syskon. Din riktiga bror heter ju Daniel. Kram Moa.
Mitch då? :O