Visst är det tråkigt att vara hemma, men det känns faktiskt inte lika tråkigt idag som i slutet på förra veckan. Nu är jag tröttare och orkar inte mycket, trots att jag är hemma. Min kropp säger ifrån, och då är det väl bäst att lyssna.

Att ha gått från ca noll till max en timmes ventilatortid per dag (vaken tid då) till tre-fyra är ett tydligt tecken. Det var för tidigt att gå till skolan helt enkelt. Men, det känns skönt att ha varit där och styrt upp några ämnen i alla fall. Kommit ikapp med filmen på paletten (nästan klar med storyboarden), haft utvecklingssamtal så jag vet ungefär var jag ligger. Kan ha en hel del att jobba med resten av terminen, men jag tänker inte stressa. Jag har fyra år på mig och då ska jag ta tillvara på den tiden och inte stressa ihjäl mig första året och leva på håltimmar det fjärde. ;)

Eddie är också hemma här idag. Han har ont i huvudet, har eventuellt feber (jag tänker inte gå nära och känna!) och mår illa. Jag sa åt honom att ta en alvedon, så han mår lite bättre i huvudet nu. Han har fått i sig lite att äta och sitter nu med täcke och kudde och kollar på tv.

I skolan är det tomt har jag fått rapporter om. Fyra stycken av elva infann sig på paletten i förmiddags, och två av sex har för tillfället rörlig bild. Hoppas inte jag dragit på mig något i skolan denna veckan så att jag blir dålig igen, eller att Eddie smittat mig. Jag fick ju massa kramar och pussar igår, som vanligt när han inte är portad från mitt rum vid sjukdom… 

Jag är trött av att hosta, även om det bara rör sig om förmiddagar. Huvudet är som flytande substans och jag har till och med svårt att fästa blicken ibland. Sover illa gör jag som sagt också. Jag hoppas att lite vila gör susen…