Hostan har bott i mina lungor i trettiosex dagar tror jag att jag räknade det till idag. Omkring det i alla fall. Fem veckor. Den börjar bli rätt frustrerande.
Veckan jag gick i skolan var rätt jobbig, gå upp tidigt på morgonen för att hosta, osv. Men det var rätt okej. Jag stod ut – jag fick ju träffa mina vänner igen, ha roligt, och se något annat än dessa fyra väggarna. Det var värt det, liksom. Fredagen var jag rätt slut, men då visste jag att jag hade ett helt lov framför mig.
Hela lovet har jag gått och lagt mig tidigt. Sovit 10-12 timmar varje natt. Ändå blir jag tröttare för var dag som går. I början längtade jag otroligt efter skolan igen – efter att få träffa alla vännerna. Det är klart jag saknar dem nu också, men det är precis som att all ork och all positiv energi har runnit ur mig. Jag orkar inte.
Några dagar in på lovet började jag må lite dåligt i samband med hostan på förmiddagen, må lite illa och känna mig lite konstig. Men efter så många dagars hostande är det inte konstigt, intalade jag mig, det är fullt normalt att känna sig sliten nu. Sen kom huvudvärken. Tre dagar nu. Håller sig rätt okej med alvedon.
Dock känner jag mig tung i huvudet, mår allt sämre på morgonen (hostan, illamåendet, konstig i magen, konstig i huvudet, osv). Nu går det inte ens över i samband med hostan!
Känner mig lustig i halsen emellanåt också..
Jag orkar inte åka på en släng till. Jag orkar inte. Kan man inte strejka?
Och jag hatar detta blogginlägget, för jag hatar mitt gnäll. Jag orkar inte höra mitt eget gnäll längre.
Jag, Alex och Vicki satt och skrattade och åt lite kladdkaka som Vicki hade med sig. Jag älskar vanligtvis kladdkaka (vilket de båda två vet) och vid ett-tiden brukar jag få i mig en del. Då har det gått lagom lång tid efter sondmaten. Jag tror att jag tog tre tuggor. De undrade vad som var fel. Jag bara suckade och sa att jag inte orkar höra mitt eget gnäll längre, men att jag inte mådde bra.
Jag har saknat Alice och längtat till att hon ska komma till Kristianstad. Hon sitter i taxin nu, vi skulle ses imorgon. Vi skulle ha så kul. Men jag orkar inte. Jag orkar inte.
Kunde ni inte skaffat ett friskt barn?…
Klockan: 16:07 | Kategori: Allmänt | 9 Kommentarer »
Klart de kunde fått ett friskt barn, men vad hade varit så mycket bättre med det? Tänk vad världen hade varit utan dig. Hemsk! Tänk hur mitt liv skulle varit utan dig. Botten is nådd!
Hellre en sjuk Emma än ingen Emma alls!
Vi fixar det, jag kan komma med kladdkaka igen när du är frisk. <3
Ja, jo, det har du kanske rätt i. Du är bäst. Vad vore mitt liv utan dig? <3
Jag känner mig bara så tråkig. Det känns som att jag aldrig orkar hitta på nåt och aldrig kan vara tillräcklig.
Du finns där alltid. Som jag finns för dig! Jordgubbsvän.
Nämen vilken tur att jag är en redig latis som älskar sitta och göra ingenting! ;)
Pörfäktmatch jordgubbslondon! :* <3
Aw! Vad bra! Då kanske jag är tillräcklig ändå. För vi har ju trots allt ganska kul ;) <3
Asså instämmer helt med vickis första kommentar!!
Jag skulle aldrig i hela världen byta bort min underbara son, det bästa som finns!
Och du ska inte tro att någon skulle vilja byta bort dig heller, varje människa är unik och det är nog det som är så bra!
Förstår om det är extra jobbigt ibland, men så är det. Du är för mig en speciell härlig tjej i din bästa ålder!
Hoppas jag kan skrämma väck den J–vl hostan, väck, väck, väck!
Vem håller du hittils på i melodifestivalen?
Bäst tycker jag Lilli & Sussi varit, men jag är ju en tant, som kommerihåg dem från 80-talet.
Ha en mysigkväll!
Hej o God Morgon / Finns det: protest-lista mot hosta så skriver man på den direkt. Mot den där envisa hostan borde det väl finnas något för den har inte hos dig att göra.
Du får känna efter hur du har det med orken idag annars kan de väl åka hem till dig så att ni ses.
Skickar ett redigt fång med : Emma styrke kraft!
/ Morgon- kramis från mig.
Hej Emma! Kul att du tycker om kladkaka, jag tycker också om kladdkala. Kram Moa.
Beklager at jeg ble borte fra fb, men internettet tuller. Ha en fin dag vennen og takk for en koselig prat!!
Klem, Lena