Mina lungor har inte direkt varit på topp idag, men jag hostar inte. Mycket harkel men framför allt mycket ont i vänstra lungan. Det är där det brukar trivas som allra bäst och vara svårast att få bort. Jag är flitig med C-PAPen, vi har pratat med barnakuten och enligt deras råd höjt pulmicorten.
I vanliga fall tar jag en puff morgon och kväll, 200 microgram. Nu ska jag ta två puffar fyra gånger om dagen i fyra dagar, sen två puffar två gånger om dagen i fyra dagar och sedan återgå till en puff två gånger dagligen vad jag förstod det som.
Inhalera bricanyl skulle jag också göra, vilket jag gjorde i morse. Dock tyckte de att jag skulle göra det innan varje pulmicort men blir nog innan varannan då jag blir så himla påverkad av det när jag inte är van att ta det.
Och inte nog med det, vi har lite assistentbrist också. Ska på intervju ikväll, men vi har fler stycken att intervjua och sen ska de läras in osv… Blir jag nu hostig blir det att lära in det tuffaste momentet snabbt och se till att det verkligen funkar, dålig hosthjälp är lika med en betydligt sjukare och tröttare Emma eftersom jag då får kämpa mer med egna krafter men ändå inte få upp allt.
Enligt mina beräkningar borde jag börjat hosta vid det här laget, om det är som alla andra gånger, men det har hittills bara varit natthosta och harkel. Man kan ju ha tur ibland. Eller i alla fall vara glad så länge det varar.
Feber har jag också haft. Vet inte om termometern mår riktigt bra för imorse tror jag inte den stämde.. Kollade typ kvart i åtta, då kände jag mig ganska varm. Den visade på 37,8 men vi gissade på runt 38,5. Tog alvedon klockan åtta, men vid nio var jag fortfarande varm. Till och med pappa sa att jag var varm, han brukar alltid säga att jag inte har någon feber. :P Men efter några timmar började jag svettas så den försvann nog då i alla fall. Igårkväll och i förrgår kväll visade den på 37,7 men det är ju vanligare med lite högre temp på kvällen än på morgonen.
Glasögonen har jag fått tillbaka, använder dem små stunder i taget för att inte få huvudvärk och blir för trött. Det är som att gå in ett par skor (eller sitta in en ny sits, eller vänja sig vid ny skena, eller…), man får vänja sig sakta men säkert helt enkelt.
Vår bil gick ju sönder men har nu varit på lagning, så pappa ska hämta den typ nu tror jag. Skönt, man blir ganska låst utan den.
Jag ringde även till min nya praktikplats idag. Sedan jag plötsligt var tvungen att ringa ett jobbigt/pinsamt samtal i lördags blev jag nog härdad, för jag bara gjorde det. Jag sa att jag var sjuk men hoppades kunna komma, men hör av mig om jag inte kommer. Tiderna var dock tuffa, halv nio till fyra varje dag.. Förstår inte hur jag ska orka och det gör jag förmodligen inte heller. Men, jag har ringt som jag lovade och de förväntade sig i alla fall.
Remissen till astmasköterskan har jag fått också, men blir jag nu hostig finns det ingen mening med att testa lungorna den 15:e oktober. Men ämnesomsättningsblodproverna kan ju tas om inte annat och så får vi boka ny tid…
Även om det låter blä och jag mår blä så är inte hela livet blä. Pappa tyckte igår att jag verkade gladare än på länge. Sjuk behöver inte betyda ledsen. ;)
Assistansen är en jobbig bit visserligen, men kommer att förbli en del av mitt liv så länge jag lever. Bara att acceptera liksom.
Klockan: 13:14 | Kategori: Allmänt | 1 kommentar »
Vennen min, du kjemper på du, du er så tapper, med mye humor i dine kommentarer og gir aldri opp :)
Håper du kan få brukt remissen til astmasykepleieren.
Du er en glad tjej, som jeg er full av beundring for <3
God bedring!
Klemmer om deg:))