Säkert undrar ni om det gick bra på andningsregistreringen. Jag kan säga både ja och nej. Jag vet inte riktigt.
Igår vid halv tolv, en timme innan vi skulle åka, ringde läkaren på avdelningen och sa att det förmodligen gick vinterkräksjuka där. Det var inte konstaterat men prover hade tagits och patienterna isolerats. Vi fick komma om vi ville för avdelningen var inte stängd i och med att det inte var konstaterat. Jag blev uppgiven och tänkte att det inte är meningen att vi ska få göra den här registreringen! Efter att ha funderat igenom alternativen, att återställa taxi, skola, assistenter för att sedan boka in nästa vecka, då det kanske är fler smittade på avdelningen, valde vi att åka i alla fall.
När vi kom dit fick vi traditionsenligt vänta i dagrummet tills rummet var klart. Där var stämningen som en begravning och det var folk (anhöriga) vid typ varje bord. Det är alltså en vuxenavdelning för allvarligt lungsjuka människor, de flesta är typ mellan 90 och döden ungefär… Ingen rolig avdelning för en (relativt) frisk 17-åring. Vi fick i alla fall rum och träffa läkaren och ha inskrivningssamtal med en sjuksköterskestudent under eftermiddagen.
Hon vi har mest kontakt med där, som fixar och grejar med ventilatorn, var hos mig en stund på eftermiddagen också. Jag beskrev hur det kändes och hon provade att ändra några värden. Slutade med att hon höjde trycket med 2 cm på inandningen och det kändes betydligt bättre. Därför beslöt vi att vi skulle testa så inatt, för det är ju ingen mening med att mäta med det jag hade förut om det inte känns bra, för då ska jag ju ändå inte ha det så!
Sen begav vi oss ut i stora staden Lund. Faktiskt mysigt att gå rundor där och vi avslutade med inget mindre än McDonalds!
Tillbaka på rummet på sjukhuset la jag mig i sängen för att titta på tv, men då tvn hänger i taket gick det inte att se liggandes för min del. Tänkte att det kommer aldrig gå att höja huvudändan på sängen, men se minsann, det gick det! På bilden ser det minilite ut men jag kan lova att det kändes mer sittande än vad det såg ut och det var så skönt att jag ville ta med mig sängen hem, haha! Fast min vattensäng är betydligt skönare att sova i än den där, trots att jag hade med mig min tempurmadrass.
Framåt niotiden på kvällen tog vi oss en promenad på sjukhuset, och tände ljus för Jozzan i sjukhuskyrkan. Skrev även lite i deras ”gästbok” till Jozzan men den bilden finns inte på min dator än.
Kollade även en utställning om medicinsk historia och gick en sväng till BUS, sen gick vi tillbaka till rummet. Runt elva var jag uppkopplad mot alla apparater och det var dags att sova. Trött var jag, så det var skönt att äntligen få sluta ögonen!
Något som var roligt var att det var samma kille som jobbade natt som de två sista gångerna, och den första av de två startade han brandlarmet genom att poppa popcorn. Det gör han inte om, och jag kan lova att han alltid kommer få höra det där! ;)
Imorse steg vi upp sakta men säkert och runt tio gjorde jag spirometri. Det var lite lite sämre än i fjol, idag blåste jag 0,55 liter och sist blåste jag 0,6 liter, men det är så marginellt att det kan bero på dagsformen. Och jag hade faktiskt glömt att ta c-papen innan, dumt nog. Några av er kanske tänker att jag nyligen gjorde en spirometri som var bättre, men det var i Kristianstad. Alla litar mer på Lunds apparater.
Därefter kom den lååånga väntan. Sjuksköterskan kom in och berättade att de inte fick maskinen att funka, den verkade bara ha registrerat från ventilatorn och inte från alla andra apparater. SUCK! Då skulle det alltså bli en andra natt också. De skulle kalla på teknikern och se om de kunde få den att funka.. Runt lunch fick vi reda på att de hade fått den att visa alla värden och att läkaren skulle kolla på det.
Strax efter ett kom hon som ändrade trycket på ventilatorn igår och meddelade att allt såg bra ut. Syret hade legat runt 95 och koldioxiden hade legat runt 6 och i alla fall inte över 7,5 i vad de nu mäter det i. Båda delarna hade de gärna haft snäppet bättre men detta var helt okej. Detta var alltså med det nya trycket, så det är möjligt att jag låg lägre i syre och högre i koldioxid med det gamla trycket.
Om det nu är koldioxiden som har gett mig huvudvärk tar det ett antal veckor för det att försvinna då blodet måste ”renas” från koldioxiden. Så nu är det bara att vänta och se alltså.
Jag fick därefter prova en ny mask, samma sort som jag har på c-papen och som jag fått hiskeliga sår av förut, i en mindre storlek. Har svårt att acceptera pannstödet, tycker det är irriterande och onödigt, men tydligen var detta den enda masken hon tyckte var bra! Näsmask var ingen idé enligt henne då luften nog skulle sippra ut genom munnen på mig. Och användning dagtid var de inte så pigga på, ventilatorn var till för natten..
Innan vi fick bege oss, för det fick vi ju i och med att det såg så bra ut, så ville hon och en till lyssna på de ”fladdrande” ljuden jag fått i luftrören när jag använder ventilatorn efter tryckhöjningen. Ingen vet vad det är eller varför, den bästa förklaringen de kunde komma på var att det var gubben i lådan. Ljuden är störande, men jag kanske vänjer mig.
Efter att ha packat ihop allting åkte jag och pappa vidare mot Nova Lund där vi träffade Anna och Axel. Vi började med en dyr och fin fika.
Sen avslutade vi genom en runda i köpcentret och vinkade hejdå runt halv fyra.
Och vet ni vad vi upptäckte nu? Sladden som ska vara mellan ventilatorn och väggen är kvar i Lund. Innan pappa berättade att det var en standardsladd blev jag lite rädd, men det löste ju sig bra.
En trött Emma har ni här nu. Och imorgon är det dags att gå upp till skolan. Pigg och vaken klockan sju? Skulle knappast tro det, men snart är det fredag!
Klockan: 19:25 | Kategori: Allmänt, foto | 3 Kommentarer »
Mycket du får gå igenom vännen! Massa tankar och kramar till dig o tack för att du delar med dig <3
Tøffe, fine Emma! Jeg er så glad jeg fant deg og din blogg!
Så bra du deler med deg av dine inntrykk og opplevlser <3
Håper du er pigg til skolen imorgen tidlig!
Hej Emma
Vad bra att det gick bra i Lund! Fast jag tycker ändå du borde få prova ut en näsmask/remmermask. Visst, det pyser genom munnen men för mig har dom kompenserat det genom högre luftvolym. O behöver man ventilator dagtid så gör man…