2011-12-17 lördag

Att ha rätt

Efter andningsregistreringen i Lund var jag ganska… uppgiven är nog rätt ord. Trött och besviken och det kändes som att ingen lyssnade eller förstod. Jag var bensäker pÃ¥ att det var lÃ¥g saturation som orsakade mitt mÃ¥ende. Jag kände igen det sedan tidigare och jag beskrev exakt hur det kändes. Jag märker att jag andas ytligt, det känns som att jag är i en bubbla och armarna är domnade. Tar ett par djupa andetag, armarna vaknar, jag vaknar och huvudvärken kommer. ÄndÃ¥ menar lungläkaren att det inte är andningen, registreringen sÃ¥g ju sÃ¥ bra ut. Jag menar att det var för att jag inte sov sÃ¥ djupt. Han hade ändÃ¥ svÃ¥rt att tro att det skulle spela sÃ¥ stor roll. Jag Ã¥kte hem.

Försökte hitta andra orsaker. Lyckades inte. Det finns inte. Det måste vara andningen. Jag fortsatte att vara säker på min sak men visste inte riktigt hur jag skulle bevisa det. Pappa kom med idén att låna en saturationsmätare från vårdcentralen och mäta hemma, när jag sover där jag brukar och som jag brukar, för att se om det kan ge oss något att ta på. Sagt och gjort, min läkare på vårdcentralen tyckte det var en bra början och jag fick hem en saturationsmätare.

Första natten såg bra ut. 94-99 hela natten.

Andra natten började bra. 97-98. Klockan 05.45 när assistenten skulle sätta på klämman och starta saturationsmätaren vaknade jag till, som jag alltid gjorde eftersom jag inte var van att de grejade med mig på det viset, och då kände jag att det inte låg bra. Jag andades ytligt och försökte fortsätta med det till assistenten hade hunnit mäta. Orkade inte så länge utan tog ett djupt andetag. Jag frågade vad jag låg på. Den började på 85 men steg till 97 efter en stund. Jag tror att jag var ännu lägre eftersom jag hunnit vakna lite och var på väg att stiga redan när 85 visade sig på skärmen.

Tredje natten var bra. 95-98 hela natten.

Fjärde natten var ungefär som andra. Klockan 05.20 låg jag på 81-83. Frågade då också vad jag låg på eftersom jag kände att det inte var bra.

Femte natten var okej. 95-97 hela natten förutom klockan 04.00 då jag låg på 92. Också på väg upp, alltså var det lägre innan.

Först tänkte jag yes! Jag hade rätt! Ha!

Sen kom jag på att jag nog gärna hade haft fel i detta fallet.

För er som inte vet är siffrorna procent. Man ska ligga så nära 100 som möjligt. När jag är inlagd och har jobbigt med andningen brukar jag få syrgas om jag ligger under 92 tror jag. 81 är alltså inte alls okej.

Vad vi gör nu har jag ingen aning om. Jag har mailat till Lund så de vet om det allihop. Väntar på att någon ska höra av sig. Jag gissar att det kan bli krångligt att reglera med maskininställningar eftersom det bara händer ibland.

Jag har aldrig tvivlat på att jag hade rätt. Nu har jag det svart på vitt. Jag hoppas att läkaren lyssnar.

Klockan: 15:51 | Kategori: Allmänt | Ingen kommentar »