2012-06-30 lördag

Nämen!

”Sover du?” fick jag i ett sms frÃ¥n Helena en stund efter klockan 22 igÃ¥r. Nu har det hänt nÃ¥got, tänkte jag, och väntade pÃ¥ att hon skulle ringa. FörvÃ¥nad blir jag när hon frÃ¥gar hur morgondagens planer ser ut. VadÃ¥ dÃ¥? undrade jag och berättade att jag skulle vara i Bromölla. ”DÃ¥ kommer vi dit!” skrev hon och strax före stängningstid pÃ¥ AudioVideo dök en bekant familj upp!

Charmtrollet har växt till sig, men av någon anledning var kameran lite läskig just idag.

Försenat studentfirande. Mycket bättre. Lugn och ro och vi hade tid att snacka och ha trevligt. Historien om ”Thorleif”, min studentpresent frÃ¥n familjen Dedorsson, den tar vi en annan gÃ¥ng!

Sol och bad för kidsen, fotplatteÃ¥kning till lekplatsen pÃ¥ dagis för Mia och piruetter till ”Waka waka” för John hanns med. Nu är de pÃ¥ väg hemÃ¥t och jag är tillbaka i lägenheten där jag ägnat kvällen Ã¥t att packa. Ja minsann, nu är det ju dags för Solskensvecka 1! Imorgon börjar vi ledare jobba och pÃ¥ mÃ¥ndag kommer deltagarna. Pepp!

Klockan: 22:11 | Kategori: Allmänt, foto | 1 kommentar »

2012-06-28 torsdag

Hosta och hosta och inhalera

Jag vet, det har varit alldeles för tyst här pÃ¥ bloggen. Jag kan faktiskt skylla det pÃ¥ hostan. Det har inte hänt nÃ¥got värt att berätta sedan midsommar. Jag har varit hemma, inhalerat, hostat, inhalerat, varit pÃ¥ vÃ¥rdcentralen och tagit CRP och saturation… Bara trÃ¥k alltsÃ¥.

Hostan har inte varit riktigt som den brukar. Blev förkyld den 13:e men började inte hosta förrän den 16:e. Det brukar annars börja dagen efter förkylningen. Jag tror att det var min studentenvishet som räddade mig faktiskt. När jag väl började hosta var det ganska lugnt och ökade sedan istället för tvärtom. Feber dök återigen upp, försvann, hostan höll i sig och blev sedan sämre. Nu går jag på betapred, slutade med mollipect av den anledning att det antagligen blev för löst och för mycket för mig att hantera och jag har börjat dra ner på inhalationerna för att inte dra igång något som inte behöver upp.

Idag hänger jag och assistenten med min kära far på AudioVideo för specialisthostsupport och imorse kunde jag glatt konstatera att kaffebryggaren för första gången på länge lät mer än jag. Med tanke på att mitt efterlängtade lägerledarjobb börjar på söndag är jag mer angelägen än någonsin att bli av med denna dumhet till hosta och först idag börjar jag kunna skymta lite hopp. Nu håller vi tummarna att det håller i sig!

Klockan: 11:48 | Kategori: Allmänt, SMA | Ingen kommentar »

2012-06-23 lördag

Malmömidsommar

Vi brukar oftast vara hemma på midsommarafton. Kanske att någon granne kommer över eller att Martinette med familj hälsar på. I år blev det annorlunda. Vi var i Malmö hos faster Lena och firade tillsammans med släkt och deras respektive och bekanta. Amanda Fondell var också med, ja, hon är ju tillsammans med min kusin Joel. Om man bortser från mina tråkiga lungor som gjorde mig trött var det en riktigt bra midsommarafton, oförglömlig med många skratt och jag var inte i säng förrän vid tvåtiden. Det togs väldigt många foton. Om du vill se, så har jag lagt upp 60 stycken här på hemsidan under Foto uppe i menyn. Du kan också klicka här.

Klockan: 16:56 | Kategori: Allmänt, foto | 1 kommentar »

2012-06-22 fredag

Midsommar 1992

Bjuder på en bild från min första midsommar samtidigt som jag önskar alla mina läsare en glad midsommar!

Klockan: 12:36 | Kategori: Allmänt, foto | 2 Kommentarer »

2012-06-21 torsdag

Student 2012

Den stora studentdagen var kommen. Morgonen den 15:e juni 2012 kunde jag mått bättre, förkylningen hade satt sina klor i mig dagarna innan och jag kämpade på med mina inhalationer för att försöka undvika att hosta. Studenten tar man bara en gång och jag var fast bestämd vid att jag skulle göra allt för att få ut så mycket som möjligt av dagen. Realistiskt nog skippade jag champagnefrukosten, det var helt enkelt inte rimligt.


Brorsan och jag utanför huset innan vi packade in oss i bilen, han till champagnefrukosten och jag till fotograferingen.


Hann precis fram till kortet skulle tas och som sig bör var humöret på topp hos alla.


Sista avslutningsbilden pÃ¥ oss pÃ¥ Söderport. Tror jag har nÃ¥gon frÃ¥n ettan, fÃ¥r rota lite i arkiven…


Mössvimmel utanför aulan innan avslutningen.


Glad som få när det visade sig att avslutningen innehöll utdelning av stipendier för höga betyg samt god utveckling. Känslan när mitt namn lästes upp i aulan gjorde mig aningens stolt och glädjande nog fick jag höra Alices namn precis efter. Hurra!


Avslutningslunch, trerätters!, i matsalen. Här mådde jag väldigt kasst och jag började fundera på hur jag skulle klara eftermiddagen. Inhalerade och tryckte i mig alvedon och mat, sen var det vidare till nästa hållplats, tur att jag inte hann känna efter!


Mottar mitt stipendie och mina betyg från en av våra rektorer. Nöjd blev jag med mina 19 MVG, 11 VG och 2 G. :)


Skickade ut assistenten till folkvimlet och någon av mina familjemedlemmar övertog kameran, tror jag. Mängder med folk som väntade på att studenterna skulle springa ut!


Nu är vi fria! Utanför aulan satt vi och taggade och tackade och tackades av och med lärare, assistenter och varandra i en dryg halvtimme innan det var vÃ¥r tur att bege oss ut och utropa glädjetjut till melodin av ”Det är över nu”.


Full av blommor och lycka. Det är en mäktig känsla.


Var pÃ¥ väg bort mot Daniels utspring när min sjukgymnast sprang ifatt mig. Fick en fin bukett blommor frÃ¥n habiliteringen och en frÃ¥n sjukgymnasten själv med ett kort som var jättefint skrivet – det blev jag otroligt glad för!


ES3A var första klassen som sprang ut och vi behövde inte vänta så länge på Daniel.


Våra studentplakat matchar, riktigt snygga måste jag få säga. ;)


Fina student-Daniel.


Glädjen är svår att ta miste på.


Daniel och hans klass åker flak. Ser ni honom? I mitten, till vänster av de två killarna som står längst fram. :)


PÃ¥ väggen hemma hängde denna otroligt söta bild. VÃ¥r kusin Sigrid tog nämligen ocksÃ¥ studenten samma dag och en gÃ¥ng i tiden har vi sett ut sÃ¥ här… Sigrid till vänster, jag i mitten och Daniel till höger.


Orken räckte inte längre till och jag fick  ge efter och lägga mig en stund med ventilatorn. La mig i alla fall mitt bland alla gäster så jag kunde hänga med lite i samtalen när jag orkade. Studentmössan hängde med heeela dagen. ;)


Lite studentpresenter hanns med, av familjen fick jag presentkort att göra min efterlängtade tatuering!


Tre glada studenter, något äldre än på bilden en bit upp. ;)

Dagen blev, som jag nämnt ett antal gånger nu, en glädjens dag även om min ork befann sig något på minussidan. Hostan höll sig borta till morgonen efter och det är jag tacksam för. Stort tack till alla som förgyllde vår dag!

Klockan: 19:23 | Kategori: Allmänt, foto, SMA | 4 Kommentarer »

2012-06-18 måndag

Hosta, pausa

NÃ¥gon dans sysslar jag i alla fall inte med! ;)

Tanken var att jag skulle lägga upp lite studentbilder under helgen men det blev inte riktigt så. Jag blev ju som jag anade sjuk och har mått sisådär sedan i onsdags. Hostan gjorde sig påmind först i lördags men även innan dess hade jag mycket känningar av astman. Det har gått lite upp och ner. Började med antibiotika i torsdags mot läkarens vilja, febern försvann och kom åter idag. In och kolla CRP igen, 29, bra. Lugnt ett tag till i alla fall, bara att fortsätta hosta.

Det förklarar min frånvaro. Även om det dröjer vill ni kanske se lite studentbilder?

Första dagen som arbetslös idag. Den känns helt okej med tanke på jobben som väntar.

Klockan: 23:22 | Kategori: Allmänt, SMA | 3 Kommentarer »

20120615-234437.jpg

Jag deltog på stora delar av min student. Jag gick ut med bra betyg, så bra att jag fick stipendie, och med glatt humör. Sigrid och Daniel sprang även de ut, nöjda och glada. Vi är bäst, för vi har tagit studenteeen!

Klockan: 23:47 | Kategori: Allmänt | 2 Kommentarer »

2012-06-13 onsdag

Om att vara bebis

20120613-174439.jpg

Som bebisar tågade vi genom stan i studenternas karneval tidigare idag. Visst är vi söta?

Hade jag varit en bebis nu skulle jag gallskrika. Gallskrika av förtvivlan, frustration, hjälplöshet, ilska och besvikelse. Jag skulle gallskrika för att jag inte mår bra och ingen verkar kunna göra något åt det. Såklart. En precis påbörjad förkylning är ju som den är, men det är svårt för en bebis att förstå.

Och svÃ¥rt för mig. Jag tar studenten i övermorgon och vet inte om jag kommer att kunna delta. Det är helt ofattbart att jag först skadar foten sÃ¥ att jag nästan missar studenternas roligheter och att jag sedan blir förkyld. Om det blir som det brukar kommer jag att börja hosta inatt eller imorgon och värst kommer det att vara i övermorgon… Tadaaa, studentdagen! Och när jag menar att det är som värst sÃ¥ är det kämpa för att ta sig igenom dagen, ofta även sjukhus. LÃ¥ter det som nÃ¥got jag vill eller kan ägna mig Ã¥t pÃ¥ fredag? NEJ!

Ekvationen gÃ¥r inte ihop och här sitter jag med lungor som skickar varningssignaler, rinnande näsa och ond hals. Om jag sÃ¥ ska Ã¥ka ambulans till utspringet och ha syrgasbomb pÃ¥ permon och antibiotika i armvecket sÃ¥ ska jag dit. Börjar redan planera för förlängningssladd till trädgÃ¥rden hemma sÃ¥ att jag kan ha ventilatorn, kanske borde dubbelkolla sÃ¥ att jag har ett sjukapotek redo här hemma… Praktiskt tänkande för att kunna andas igenom dagarna som kommer, samtidigt som jag är sjukt besviken över att inte orka känna och dela den lyckan jag egentligen har tillsammans med mina klasskamrater.

Jag hoppas innerligt att jag kan skriva ett blogginlägg imorgon där jag talar om hur fel jag hade. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag har jättefel, alltså verkligen.

Två dagar kvar, eller kommer det inte bli något?

Klockan: 17:44 | Kategori: Allmänt, foto, SMA | 3 Kommentarer »

2012-06-11 måndag

Studentbal 2012

Mm, det var ju då dags för den stora dagen igår. Studentbalen på Bäckaskogs slott, den som alla surrat om i evigheters evigheter nu. Mirakulöst nog så försvann den värsta smärtan i min fot innan jag satte mig i bilen för att hämta mina baldejter och ingen var gladare än jag.

Det hade ju varit på sin plats att säga att det var helt magiskt att gå på den röda mattan, att det kändes precis som det ser ut på tv och i filmer. Faktum var att innan vi hoppade ur bilen fick vi alla tre svälja våra hjärtan både en och två gånger, det var sjukt mycket folk och den där pressen över att gå fint och bli uttittad gjorde sig påmind. ;)

Vi tog oss igenom folkhavet och i alla fall jag kände mig något mer lättad. Lägg märke till de fina blomsterarmbanden vår kavaljer hade med till oss. :)

Min kusin Sigrid var också på balen och när man har föräldrar som är fotografer fastnar man på ett och annat kort.. ;)

Kvällen var på det stora hela trevlig. Det regnade tyvärr en stund innan vi fick bege oss in till middagen och det var ganska mycket väntan, men det är ett minne jag är glad att jag inte är utan. Tillbringa en kväll tillsammans med en massa andra förväntansfulla studenter i sina alldeles finaste utstyrslar på ett slott.

Fyra dagar kvar.

Klockan: 19:54 | Kategori: Allmänt, foto | Ingen kommentar »

Det blev inte riktigt som det var tänkt, skulle man ju kunna säga. Det fotonda var inte sÃ¥ lindrigt som jag först trodde och hoppades. Onsdagskvällen spenderades pÃ¥ akuten. Gissa vilken sköterska som jourade pÃ¥ röntgen? Tyckte jag kände igen henne. När hon började ta tag i foten och vrida och hÃ¥lla pÃ¥ sa jag ”aj, du kan inte göra sÃ¥!”. Fick till svar ”dÃ¥ kan jag heller inte ta nÃ¥gra bilder!”. När hon gick ut för att trycka pÃ¥ knappen sa jag till pappa ”det är minsann samma tant som sist!”. Sju bilder skulle tas och när det var avklarat undrade hon om inte hon röntgat mig förut. ”Jo, du har ju det” sa jag och tittade pÃ¥ pappa. Hur stora är oddsen liksom?

Enligt läkaren var inget brutet och det fanns ingen spricka. Jag skulle klara mig på alvedon och brufen tyckte han. Jag förklarade att det aldrig någonsin bitit på fotsmärtan överhuvudtaget. Han menade att annars får vi gå upp i morfinpreparat och det ville han inte. Jag var trött och gav med mig, provar väl att kombinera alvedon och brufen då. Hjälpte det? Inte ett dugg. Hade jätteont hela natten.

”Min” sköterska tog emot mig direkt i torsdags morse och efter lite diskussioner kom vi fram till att jag skulle fÃ¥ nÃ¥got starkare utskrivet under eftermiddagen. Jag sa att dolcontin eller oxynorm har funkat innan, men att jag ville ha det vanligaste utskrivet sÃ¥ att jag inte skulle komma till apoteket och sÃ¥ finns det inte. Hon försäkrade mig om att bÃ¥da var väldigt vanliga och sa att receptet skulle finnas inne senast klockan 17. 16.45 stod jag redo pÃ¥ apoteket, men inget recept syntes. 17.10 syntes det inte heller. Gick bort till vÃ¥rdcentralen och möttes av en jättetrevlig receptionist som genast loggade in och kollade. Det var utskrivet 08.57… Rusade bort till apoteket igen, tredje gÃ¥ngen gillt och det syntes! ”Dolcontin finns här nu, men det har vi inte hemma… Inte granulat.” Ringde tillbaka till vÃ¥rdcentralen och frÃ¥gade om nÃ¥gon annan kunde skriva ut oxynorm istället, för det fanns. ”Du fÃ¥r ringa distriktssköterskan, jag kan inte lämna receptionen, numret är… Nej, vet du vad, jag lämnar receptionen och fixar detta till dig omedelbart, receptet finns om nÃ¥gra minuter!” Mycket riktigt, vilken ängel!

Hem och snabbt som attan trycka i mig en liten dos för att sedan rusa ner till tivoliparken och strandhugget. Väldigt trevligt men jag hade riktigt sjukt ont, oxynormen verkade inte ett dugg, sÃ¥ det var mest jobbigt ärligt talat. PÃ¥ natten tog jag en lite större dos men inte heller den hade effekt. Smärtan oförändrad, hade nästan mer ont än förut. IgÃ¥r morse tog jag vad de sa pÃ¥ apoteket var en nybörjardos som kunde tas var sjätte timme enligt instruktionerna, vilket det stod att jag kunde ta per dag. Äntligen började smärtan ge med sig, men jag fick även andra biverkningar. Var iväg med skolan och magen var pÃ¥ väg att vända sig när vi Ã¥kte pÃ¥ de krokiga vägarna… Gick hem och la mig efter lunch. Sov tvÃ¥ timmar, men mÃ¥dde lika dÃ¥ligt när jag vaknade. Fick i mig lite lunch vid tretiden, sen somnade jag igen och sov i tre timmar. Inte likt mig.

Sa flera gÃ¥nger att jag aldrig ska bli bakis om det är sÃ¥ det känns. Undra hur länge jag hÃ¥ller fast vid det…

Efter lite jagande har jag idag fÃ¥tt tag i dolcontin istället vilket inte ger mig sÃ¥ fasliga biverkningar, men som inte heller verkar röra smärtan sÃ¥ himla mycket… Jag hoppas att jag kommer sova hyfsat inatt för imorgon blir det bal pÃ¥ slottet. Jag kommer inte att fÃ¥ pÃ¥ mig nÃ¥gra skor, jag kommer att gÃ¥ pÃ¥ morfin och jag kommer inte fÃ¥ i mig en droppe alkohol. Om man ska se det positiva i det hela kanske det är jag som mÃ¥r bäst av oss alla pÃ¥ mÃ¥ndag.

Sex dagar kvar.

Klockan: 19:05 | Kategori: Allmänt, SMA | Ingen kommentar »